Sandra

Ja nu har snart 3 och en halv manad gatt, 3 och en halv manad av underbar tid i mitt liv. Minnen som kommer folja med mig for resten av mitt liv. Det sjuka ar att jag bara har 5 dagar pa mig att saga adjo till alla underbara manniskor jag traffat, besoka de platser som jag gillar bast och samtidigt njuta av sista tiden. Jag ska helt plotsligt packa mitt liv i en resvaska och aka hem till mitt andra liv i Sverige som vantar pa mig. Aka fran 30 grader till minus tio, anpassa sig till det Svenska samhallet och borja sitt vanliga vardagsliv igen. Ar jag beradd pa det? Sa in i fan att jag ar men samtidigt inte!!

Senaste dagarna har som sagt gatt at till plugg. Klar med alla inlamningsuppgifter och seminarium i Indien iaf vilket kanns skont men har fortfarande skituppgiften fran Sverige kvar, ibland undrar man hur notterna pa universitetet tanker..

Igar kvall var vi pa manlig auktion, alla pengar som samlades in gick till valgorenhet och stodde ett projekt som jobbar med HIV positiva. Jag trodde inta att man skulle fa hora konsord eller se halvnakna man dansa runt pa scenen i Indien men tydligen hade jag fel. En kille blev auktionerad till ett pris pa nastan 50 000 rupies helt sjukt.

Ikvall blir det att ta farval utav vara amerikanska vanner, vi ska ata middag och roka vattenpipa pa koregeon park och imorgon blir det avsked med vara Indiska vanner, vi ska laga svenskt och dom indiskt sa ska vi ha en liten buffe och kolla pa film och bara hanga.

och resten av tiden ska jag agna at mina underabara roomates, det ar absolut dom som jag kommer sakna mest. Men turen ar val att dem kommer med till Sverige aven om nagra av oss bor valdigt langt ifran varandra sa ska vi halla kontakten och ordna med reunion nar vi kommer hem! 

Sverige och alla dar hemma i kylan, vi ses snart!!! LOVE